Jaaa, vad ska man säga om 2012? Kan nog inte direkt säga att det har varit ett bra år. I våras flöt väl allt på som vanligt. Jag var stalltjej på Harbacken och allt var "normalt" i mitt liv, så normalt det kunde bli för mig iaf. Den 11 maj FICK jag Feeri! Bästa hästen på hela planeten och min älskling. Nu har jag haft henne i snart 8 månader, underbara månader. Jag har själv ridit in henne och utbildat henne. Håller fortfarande på och utbildar henne men inte så hårt just nu då det är dåligt underlag. Utan henne hade nog inte jag funnits här idag.. <3 Sommaren var helt okej, mycket bättre än förra sommaren då jag var "svårt sjuk". Förra sommaren var värsta sommaren i hela mitt liv men nu släpper vi det.. Skolan började i slutet av augusti och då började jag nian. Ganska tufft att gå i nian med MYCKET plugg osv.

 

I mitten av september så kände jag att jag inte orkade med min egen häst samtidigt som jag var stalltjej + skolan med mycket plugg. Jag orkade tyvärr inte. Så jag beslöt mig för att sluta som stalltjej på Harbacken och då blev vi även tvugna att flytta våra hästar därifrån. (Mamma köpte Fargo i slutet av sommaren). Då flyttade vi våra hästar till ett stall som heter Billstorp och det ligger inte långt ifrån Harbacken eller Strångsjö så vi känner ändå till många ridvägar vilket är bra! Dessutom så förlorade jag min bästavän under denna tiden... Jag var inte mig själv på veckor efter det. Hon betydde allt för mig. Jag blev förkrossad. Bröt ihop. 

 

Efter det fram till idag så har jag dragit mig undan från människor. Jag är hellre ensam än med andra. Idag har jag bara ett fåtal vänner. Umgås nästan aldrig med någon. Jag är så sjukt rädd för att bli så sårad igen så jag fäster mig inte vid någon. De enda personerna jag är fäst vid och träffar dagligen är min familj och mina djur. Dom betyder allt för mig nu <3 Den här terminen i skolan har varit väldigt jobbig för mig. Jag blir ofta ensam och det finns dom i min klass som är elaka mot mig. Det har tagit mycket krafter från mig, men jag kämpar. Vi får se vad som händer när skolan börjar igen.. Tror inte det finns någon som längtade så mycket efter lovet som jag gjorde bara för att komma bort från dessa människorna. 

 

Under en period nu har jag känt mig ensam, väldigt ensam. Inte direkt haft någon att prata med. Men nu är jag van vid det och det gör inget. Istället har jag hittat en annan sida av mig som jag inte visste fanns. Ganska intressant faktiskt. Jag kämpar mer med mig själv och försöker hitta mig själv och tro på mig själv. Jag har även skrivit nyårslöften som jag är väldigt nöjd med och jag ska inte bryta ett enda utav dom. 

 

Så nu sitter jag här, sista dagen på 2012. Året har gått fort och ändå inte direkt hänt något stort. Det har inte varit ett jättedåligt år eller jättebra. Mittemellan bara. Jag är fast besluten om att hålla alla mina nyårslöften och stå upp för mig själv. Jag tänker göra detta året till mitt år! Jag tror på ödet, inte på Gud. 

 

Så välkommen 2013, jag har väntat på dig i 15 år! Jag ska göra mig själv stolt.

 

 

Jag känner helt ärligt på mig att 2013 kommer bli ett bra år. Jag ska på Justin Biebers konsert i april. Robbie Williams i juli. Jag slutar nian och börjar gymnasium i höst och förhoppningsvis på Bollerup. Kommer ha en underbar sommar med min häst. Jag fyller sexton i sommar! Det bara MÅSTE bli bra!