RESAN MED FEERI - DEL 1

Allt började 11 maj, 2012. Vi hade bestämt att Feeri skulle komma till oss och att mamma och jag skulle ha henne tillsammans. Vi hade köpt massa rosa saker redan innan Feeri kom. Vi köpte schabrak, träns, lindor, grimma och mer saker. Den tiden var jag stalltjej på Harbacken så det var där Feeri skulle få bo. Jag minns hur jag satt på en sten i flera timmar på Harbacken när jag väntade på att Feeri skulle komma med en lastbil. Hon hade åkt ända från Skåne och stått i lastbilen i ca 12 timmar. Till slut så kom lastbilen och jag blev jättenervös.. Lastbilschauffören öppnade luckan och sa till mig att hämta henne. Shit, nu ska jag lasta ur en häst som jag inte känner alls och dessutom ur en lastbil! Som tur så gick det bra. Sen så stod vi där på stallplanen och jag höll i Feeri som jag endast träffat ett fåtal gånger innnan.
 
Det är en släkting som har fött upp henne och sen gick hon några lopp på travet och sen kom hon hem igen. Då fick hon bli avelsto och hon fick 4 föl. Sen har hon endast gått hemma i hagen flera år. Så f.d. ägaren Calle som han heter sa att du kan få henne om du vill. Det går säkert att rida lite på henne. Och jag som så gärna ville ha en egen häst tackade ju inte nej precis. Så några år efter att jag träffat henne för första gången så kom hon till oss.
 
Ja, vi stod på stallplanen och Feeri undrade vart hon var och hon ville inte stå stilla. Vi gick en liten bit så hon fick röra lite på benen efter att stått stilla hela dagen. Då måste jag erkänna att man kände lite som "vad tusan har jag gett mig in i?" Men gjort var gjort och nu var hon ju här. Sen släppte vi iaf ut henne med Helenas hästar (stallägaren) och hon sprang lite men sen blev det ändå ganska lugnt. Då sa Helena "jaha, sitta upp och rida imorgon eller?" och jag bara "shit, direkt liksom" tänkte jag. Men dagen efter så satt jag upp på henne för första gången. Hon var otroligt duktig! Stod stilla och gjorde ingenting när jag satt på henne. Helena ledde runt henne på ridbanan och berömde henne. Hon gjorde absolut ingenting, bara gick med Helena som en hund. Sen fick jag styra lite själv och det gick också super bra! Hoppa av gick också galant. Shit, vilken snäll och cool häst tänkte jag.
 
Kommande veckor red jag henne och lärde henne svänga och förstå när hon skulle gå fortare och när hon skulle gå långsammare och såna grunder. Hon var alltid snäll, gjorde aldrig något dumt. Vi lärde känna henne bättre och hon lärde känna oss. Vi märkte ganska snabbt att Feeri var en pigg och ganska på häst och det är inte riktigt mammas typ av häst, mer min så jag red henne mest men mamma red henne också ibland. Vi gjorde framsteg i racerfart och började rida lektioner för Helena.
 
 
I början av juni / början av juli så provade vi att hoppa. DET tyckte Feeri var så himla roligt. Började med små hinder på 40-50 cm och redan i mitten av juli hade vi hoppat enstaka hinder på 80-90 cm. Vilken talang hon var! Hoppade som en gud verkligen, som om hon hade hoppat hela sitt liv. Det svåraste var mellan hindrena då hon inte kunde galoppera och bara kunde hoppa i trav. Eftersom att hon är travare så kunde hon ju trava vääldigt fort och hon tyckte ju att det var så kul så hon ökade ju väldigt gärna.
 
En dag när jag hoppade Feeri så hände det en olycka. Vi hoppade och allt gick jättebra. Efter ett hinder blev Feeri så pigg och skulle försöka galoppera samtidigt som vi svängde och det gick inte så jättebra måste jag väl säga... Vi gick omkull. Jag landade på min armbåge och Feeri på sidan. Jag såg bara att det var massor av blod på min armbåge. (Det var paddex i paddocken) Feeri stod upp och såg ok ut. Vi gick bort till stallet och en tjej gick med Feeri så hon fick skritta av. Helena kom och kollade på min arm. Vi gjorde rent det så bra det gick och hon sa att hon kanske trodde att jag behövde sy så mamma kom och hämtade mig och vi åkte till akuten. Det var typ som ett hål i armen med små grusstenar i. Läkarna gjorde rent det och bedövde och sedan sydde 4 stygn och jävlar vad ont det gjorde att sy...
 
Iaf, vi fortsatte att träna på ridbanan blandat med uteritter och klättring. I augusti var vi med i våran första tävling. En blåbärshoppning. Vi hoppade 50- och 70 cm. Det gick helt ok och Feeri skötte sig över förväntan!
 
 
 
 
 
Hela sommaren skötte sig Feeri helt underbart och vi lärde känna varandra mer och mer för varje dag. Mamma och Feeri passade ju inte så bra tillsammans ridmässigt så hon letade annan häst under sommaren och i augusti kom Fargo. Också travare men utbildad ridhäst som inte var igångsatt för tillfället. Så då fick jag Feeri helt för mig själv. Vi varvade hennes arbete mellan ridlektioner, uteritter, klättring, longering, promenader. Hon fick ju även såklart vila minst en gång i veckan. Feeri blev väldigt musklig och fin i kroppen över sommaren.
 
 
Denna filmen var den första jag gjorde om Feeri och mig med bara bilder!
 
 
Fortsättning följer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback