Har inte hunnit blogga den här veckan :( Iaf så är alla delarna i svenska np färdiga nu vilket är såå skönt! Igår hade vi sittsträning på Hageby, jag red Mamba och *** vad hon är skumpig xD Igår och idag red jag Feeri barbacka och det har gått super bra!! :D Imorgon åker klassen till Globen!! :DDD Ska åka tåg 6.58 imorgon bitti och kommer hem vid 21-22 på kvällen. Vi ska kolla på hoppning och dressyr clinic och jag kommer ha med mig massa pengar så jag kan shoppa saker åt Feeri! Åhhhh det kommer bli sååååå jävla roligt!!!!!

 

I oktober (2012) flyttade vi hästarna till ett stall som heter Billstorp. Det låg nära Harbacken så vi kunde rida dit. Där var det lösdrift så hästarna fick gå ute dygnet runt. Några gånger red jag lektion på Harbacken med Feeri och det gick bra. Efter några veckor började Feeri att gå ojämnt med bakbenen. Hon hade överansträngt sig i böjsenorna. Så då fick hon vila i ca 3-4 veckor och hon gick med lindade bakben. Under den tiden som hon vilade så borstade jag på henne och bara umgicks med henne, ibland gick vi någon liten promenad.

 

 

Det kom snö och var kallare ute. Hästarna fick sova inne i boxarna ibland när det var väldigt kallt ute eller om det snöat väldigt mycket. Jag började sätta igång Feeri och skritta henne. Det gick bra och hon var väldigt pigg och glad. Under vintern när det var mycket snö och is så red vi bara en bit på vägen i skritt och ibland travade vi lite. Longerade henne i snö ibland, det tyckte hon var roligt och då fick hon även galoppera lite.

 

 

 

Ända fram tills april red vi lugnt. Bara små skogsturer och ibland lite longering och även promenader i skogen. Vi bara tog det lugnt några månader helt enkelt. Lärde känna varandra ännu bättre och umgicks mycket med varandra.

 

 

I slutet av april flyttade vi hästarna till ett ställe som heter Fimta och det ligger utanför Valla. Där var det också lösdrift så hästarna gick ute där också. Där fanns det en paddock som låg ca 2 km därifrån men tyvärr var det stora grusstenar som underlag vilket inte var jättebra. Där löshoppade jag Feeri och hoppade henne lite, red även dressyr i paddocken och longerade henne. Red långa och korta turer i skogen och jag tömkörde henne även några gånger. Gud vad duktig hon var på tömkörning! Det är verkligen något hon gillar jättemycket. Under sommaren hade hon fått för sig lite trix. Hon slängde med huvudet extremt mycket, ibland så ena frambenet flög upp och hela jag lyfte ur sadeln. Ibland så sparkade hon även bakut. För att få bort det så provade jag allt. Verkligen ALLT. Ingenting funkade. Hon bara fortsatte. Så en tid var det inte jätteroligt att rida henne.

 

Vi gick även omkull en gång. Vi travade på en raksträcka på en grusväg och jag satt ned i traven och jobbade henne. Hon snubblade med ena frambenet och sen snubblade hon även med det andra och sen kom hon inte upp så hon föll med framdelen först. Landade på bogen och framknäna. Det var lite obehagligt måste jag väl säga. Sen gick hon även omkull en gång när jag longerade henne i paddocken. Hon galopperade och sen gled hon i gruset och då gick hon omkull. Det var väldigt obehagligt. Men det gick bra med henne och det är ju det viktigaste.

 

 

Idag har jag ridit Feeri och Fargo. Med Feeri så travade jag mycket och även ställde och böjde henne lite i skritten. Fargo försökte jag jobba ned i form och till slut så gick det! Båda två skötte sig bra och var snälla. Imorgon ska dem få vila och vi fixar då bara i stallet.

 

Nu ska jag sätta på en film om jag hittar någon bra ;) Godnatt!

 

Allt började 11 maj, 2012. Vi hade bestämt att Feeri skulle komma till oss och att mamma och jag skulle ha henne tillsammans. Vi hade köpt massa rosa saker redan innan Feeri kom. Vi köpte schabrak, träns, lindor, grimma och mer saker. Den tiden var jag stalltjej på Harbacken så det var där Feeri skulle få bo. Jag minns hur jag satt på en sten i flera timmar på Harbacken när jag väntade på att Feeri skulle komma med en lastbil. Hon hade åkt ända från Skåne och stått i lastbilen i ca 12 timmar. Till slut så kom lastbilen och jag blev jättenervös.. Lastbilschauffören öppnade luckan och sa till mig att hämta henne. Shit, nu ska jag lasta ur en häst som jag inte känner alls och dessutom ur en lastbil! Som tur så gick det bra. Sen så stod vi där på stallplanen och jag höll i Feeri som jag endast träffat ett fåtal gånger innnan.

 

Det är en släkting som har fött upp henne och sen gick hon några lopp på travet och sen kom hon hem igen. Då fick hon bli avelsto och hon fick 4 föl. Sen har hon endast gått hemma i hagen flera år. Så f.d. ägaren Calle som han heter sa att du kan få henne om du vill. Det går säkert att rida lite på henne. Och jag som så gärna ville ha en egen häst tackade ju inte nej precis. Så några år efter att jag träffat henne för första gången så kom hon till oss.

 

Ja, vi stod på stallplanen och Feeri undrade vart hon var och hon ville inte stå stilla. Vi gick en liten bit så hon fick röra lite på benen efter att stått stilla hela dagen. Då måste jag erkänna att man kände lite som "vad tusan har jag gett mig in i?" Men gjort var gjort och nu var hon ju här. Sen släppte vi iaf ut henne med Helenas hästar (stallägaren) och hon sprang lite men sen blev det ändå ganska lugnt. Då sa Helena "jaha, sitta upp och rida imorgon eller?" och jag bara "shit, direkt liksom" tänkte jag. Men dagen efter så satt jag upp på henne för första gången. Hon var otroligt duktig! Stod stilla och gjorde ingenting när jag satt på henne. Helena ledde runt henne på ridbanan och berömde henne. Hon gjorde absolut ingenting, bara gick med Helena som en hund. Sen fick jag styra lite själv och det gick också super bra! Hoppa av gick också galant. Shit, vilken snäll och cool häst tänkte jag.

 

Kommande veckor red jag henne och lärde henne svänga och förstå när hon skulle gå fortare och när hon skulle gå långsammare och såna grunder. Hon var alltid snäll, gjorde aldrig något dumt. Vi lärde känna henne bättre och hon lärde känna oss. Vi märkte ganska snabbt att Feeri var en pigg och ganska på häst och det är inte riktigt mammas typ av häst, mer min så jag red henne mest men mamma red henne också ibland. Vi gjorde framsteg i racerfart och började rida lektioner för Helena.

 

 

I början av juni / början av juli så provade vi att hoppa. DET tyckte Feeri var så himla roligt. Började med små hinder på 40-50 cm och redan i mitten av juli hade vi hoppat enstaka hinder på 80-90 cm. Vilken talang hon var! Hoppade som en gud verkligen, som om hon hade hoppat hela sitt liv. Det svåraste var mellan hindrena då hon inte kunde galoppera och bara kunde hoppa i trav. Eftersom att hon är travare så kunde hon ju trava vääldigt fort och hon tyckte ju att det var så kul så hon ökade ju väldigt gärna.

 

En dag när jag hoppade Feeri så hände det en olycka. Vi hoppade och allt gick jättebra. Efter ett hinder blev Feeri så pigg och skulle försöka galoppera samtidigt som vi svängde och det gick inte så jättebra måste jag väl säga... Vi gick omkull. Jag landade på min armbåge och Feeri på sidan. Jag såg bara att det var massor av blod på min armbåge. (Det var paddex i paddocken) Feeri stod upp och såg ok ut. Vi gick bort till stallet och en tjej gick med Feeri så hon fick skritta av. Helena kom och kollade på min arm. Vi gjorde rent det så bra det gick och hon sa att hon kanske trodde att jag behövde sy så mamma kom och hämtade mig och vi åkte till akuten. Det var typ som ett hål i armen med små grusstenar i. Läkarna gjorde rent det och bedövde och sedan sydde 4 stygn och jävlar vad ont det gjorde att sy...

 

Iaf, vi fortsatte att träna på ridbanan blandat med uteritter och klättring. I augusti var vi med i våran första tävling. En blåbärshoppning. Vi hoppade 50- och 70 cm. Det gick helt ok och Feeri skötte sig över förväntan!

 

 

 

 

 

Hela sommaren skötte sig Feeri helt underbart och vi lärde känna varandra mer och mer för varje dag. Mamma och Feeri passade ju inte så bra tillsammans ridmässigt så hon letade annan häst under sommaren och i augusti kom Fargo. Också travare men utbildad ridhäst som inte var igångsatt för tillfället. Så då fick jag Feeri helt för mig själv. Vi varvade hennes arbete mellan ridlektioner, uteritter, klättring, longering, promenader. Hon fick ju även såklart vila minst en gång i veckan. Feeri blev väldigt musklig och fin i kroppen över sommaren.

 

 

Denna filmen var den första jag gjorde om Feeri och mig med bara bilder!

 

 

 

Idag har jag fyllt på strö inne i Feeris box så det blev lite tjockare och mjukare. Packat påsar och allt gjorde vi. Sen red jag Feeri och jag tror att det gick bra. Vi får ju se imorgon om det känns lika bra. Hon kändes högre bak och högre på höger sidan bak. Sen så gick hon liksom mjukare med bakbenen och rundare i skritten, det kändes annorlunda på ett väldigt bra sätt. Jag hoppas det håller i sig! Imorgon får jag rida henne som vanligt och då tänkte jag prova att trava för att se hur det känns.

 

Denna filmen gjorde jag idag. Det tog fyra (!!) timmar för fyra minuter, haha.. När jag har en reflextröja på mig när jag rider, den filmen är från idag så kolla på bakbenen om ni ser någon skillnad från när jag rider och det är dimmigt.

 

Åh, jag är så spänd och nervös inför imorgon när jag ska skritta Feeri. Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att det känns bra... Idag har vi iaf flyttat alla grejerna och strö och sånt. Det blir säkert super bra i "nya" stallet! Ville mest bara checka in här men har inte så mycket mer att skriva för tillfället. Ska kolla på TVD nu och sen sova, är super trött efter att jag har flyttat alla saker och sånt hela dagen!

 

..att Feeri äntligen kommer att bli bra nu! Equiterapeuten var ju och kollade på henne idag. Han sa att hon hade en rotation i bäckenet och var lägre på höger bak och även svagare där (men det visste vi ju redan). Så han satte några nålar och så och sen sa han att det var fixat! Hon ska vila imorgon, skrittas på söndag (rida) och köra som vanligt på måndag igen :D Hon borde vara bra nu men om hon inte är det så skulle han komma tillbaka näst nästa vecka. Men jag hoppas verkligen att hon blir bra nu så vi kan bygga upp massa mer muskler. Förresten så sa han att hon var fint musklad i ryggen och väldigt fin fram och inte ett dugg stel där och det fick jag beröm för. Hon behövde bara lite mer rumpmuskler :)

 

Imorgon ska vi flytta hästarna till Gröna stallet. Det är fortfarande i samma byggnad men det finns tre olika stall. Och vi ska byta från gula till gröna. Så det blir att flytta allt strö imorgon och fixa i nya boxarna och kanske också flytta lite saker. Alltså blir det ganska många timmar i stallet imorgon antagligen men det gör ingenting! :)

 

Jag har studiedagar mån-ons så nu är jag ledig 5 dagar ! Och på torsdagen när vi kommer tillbaka till skolan så är det NP i svenska, muntligt :( Har även glömt att säga att vi ska till globen med skolan på Stockholms Horse Show på fredagen!!

 

Nu ska jag kolla på vampire diaries och sen sova. Ni får en passande bild så länge

Hon haltar även när jag inte rider, om jag longerar henne och hon börjar bli trött så börjar hon ta kortare steg med höger bak. 

Tills dess får hon vila. Jag vågar inte göra något med henne när jag vet att det är något som inte är bra. 

Nike air Max ❤️

Red Feeri i skritt ca 800 meter idag och halvvägs började hon halta lite. Kommer jag aldrig kunna rida henne igen utan att hon haltar? Kommer hon någonsin bli helt bra?

 

 

Godmorgon på er. Igår var det hela 45 personer som läste bloggen! Alltid roligt när det kikar in några fler än vanligt. Upplägget för dagen är chill. Nu ska jag kolla ett avsnitt av TVD (The Vampire Diaries) sen ska jag äta nachotallrik och fixa iordning mig. Eftermiddagen ägnar jag mig åt stallet i lugn och ro. Tror jag ska tömköra Feeri idag. Ikväll blir det god mat och bara ta det lugnt. Låter som en perfekt lördag tycker jag!

 

Nu kör vi !

Det var längesedan jag skrev ett inlägg med text. Jag har inte haft mycket plugg men jag har kommit hem runt fyra-halv fem på dagarna och då har jag inte hunnit innan stallet och när jag kommit hem efter stallet så har jag inte orkat.

 

Senaste jag skrev om Feeri var ju att hon började att halta när jag red henne och att hon var svullen och varm på hasen. Det är hon inte just nu. Hon var svullen några dagar men då fick hon vila i en vecka. Då haltade hon ingenting och var varken svullen eller varm. Så jag provade att rida henne. Själv så kunde jag inte känna att hon gick konstigt för hon har nämnligen alltid gått lite ojämnt eller "stelt" med bakbenen. Men mamma stod på marken och kollade och hon tyckte inte heller att hon kunde se något men jag bad henne att filma så att jag själv kunde se sen. Jag kollade på videon och jag såg att hon tog kortare steg med höger bak.

 

Så jag lät henne vila en hel vecka till. Hon var inte svullen eller varm och hon haltade inte. När det hade gått en vecka så löslongerade jag henne i skritt och trav. Jag kunde inte se någonting och det syndes ingenting på benet. Dagen efter så provade jag att rida henne igen. Hon var väldigt pigg men det kunde jag ju förstå eftersom hon är ju ändå travare och nu hade hon ju vilat två veckor och det har väl inte hänt på ett år eller så. Denna gången kunde jag inte heller känna att hon haltade. Mamma filmade igen och det syndes inte heller någonting på filmen. Filmen är den som jag lagt ut här på bloggen.

 

Jag red henne inte så länge eftersom jag mest ville se om hon gick bra eller inte men det gjorde hon ju. Men jag ville inte börja jobba henne för mycket direkt för det kändes ändå som att "skadan" lätt kunde komma tillbaka och det ville jag ju inte. Jag ville även ha lite tips vad andra kunde tro om varför hon börjat halta. Det jag kommit fram till tillsammans med tips är att jag kanske är för tung för henne så att hon inte riktigt orkar och hon är svagare i höger bak redan från början så då kan det vara lätt att hon blir halt om det blir för mycket tyngd som hon inte orkar. (Jag vägde mycket mindre när jag fick Feeri men har gått upp i vikt.)

 

Därför har jag tänkt att jobba henne från marken nu ett tag. Gå promenader, tömköra, longera osv för att bygga upp hennes muskler utan belastning på ryggen. Så hinner jag gå ned i vikt under tiden. Så sen när Feeri har byggt upp mer muskler och jag har gått ned i vikt så kan jag rida henne igen. Självklart är det ju verkligen jätte tråkigt att jag inte kommer att kunna rida Feeri på några veckor nu men det är ju för hennes skull. Hennes välmående går ALLTID i första hand. Jag kommer sakna att rida henne så mycket för jag älskar verkligen att sitta på hennes rygg och arbeta med henne men det blir bättre såhär. Hon kommer må bättre av det här och bli starkare.

 

Det är ju även bra att jobba ifrån marken ett tag med sin häst för då kan man ju bygga upp relationen ännu mer så går det ännu bättre sen när man rider igen. Då har man liksom kommit ännu närmre varandra och kanske till och med känner varandra lite bättre. Så det kommer att bli arbete ifrån marken nu några veckor framöver. Men inga sura miner för det!

 

Det blev ju liksom ett "wake-up call" för mig också att man inte kan leva så här. Att någon gång så måste man ju faktiskt sluta. Jag har bara skjutit och skjutit på det alldeles fööör länge nu. Om jag inte går ned i vikt så kan jag inte rida min häst mer. Om det skulle vara så så skulle mitt hjärta gå i tusen bitar. Varken jag skulle må bra eller Feeri. Hon älskar att vara ridhäst. Aldrig att hon skulle kunna stå i en hage hela dagarna igen. Det skulle hon må väldigt dåligt av kan jag säga. Men jag kan ju faktiskt ändra på mig och det är jag väldigt glad över. Jag har redan börjat ändra vanor. Och jag tänker fortsätta med det tills jag är nöjd och glad!

 

 

Om vi inte hörs imorgon så hörs vi i helgen! Tagga FREDAG nu mina vänner!!